Tycker du verkligen så här, egentligen?

Frågan dyker påtagligt ofta upp i  politiska diskussioner med meningsmotståndare.

”Givet din situation just nu i livet och din bakgrund så kan jag förstå att du kan tycka så, men om du inte hade haft det så lätt i livet?” försöker meningsmotståndaren använda som motargument efter att jag har redogjort mina ståndpunkter.

Det kan röra sig om de flesta politiska frågor – allt ifrån sjukvård, utbildning, skatter och arbetsmarknad. Samma argument från vänstertyckarna återkommer ständigt. En viss politisk åsikt hänger ihop med vilket skede i livet du är i för tillfället, din ekonomiska ställning och bakgrund. Speciellt om du är höger.

Det första som förvånar mig är vänsteranhängarnas gedigna kunskap om just min ”bakgrund och ställning i livet”. I ärlighetens namn, de grundlösa antagandena om att alla högerpolitiker verkar leva och alltid har levt livet med silversked i munnen och alltid har haft framgång serverat på ett fat, är pinsamt verklighetsfrånvänt. Vänstern har under en så pass lång tid målat upp bilden av den onda, rika kapitalisten som den genomsnittlige borgerlige väljaren att de till slut börjat tro på sina egna retoriska lögner.

Snälla – ni vet inget om mig, min uppväxt, min situation eller framtid. Lika lite som jag vet något om de flesta jag debatterar med. Och det är inte relevant för sakfrågan. Gå vidare.

Men fortfarande kvarstår faktumet att vänstern på allvar tror att den genomsnittlige liberalen just är liberal för att hen kan vara det givet personens ställning i livet. Det förvånar och är naturligtvis en verklighetsuppfattning som tagit form utan en djupare analys av samhället.

Jag är alltså en fattig student som lever med knappa marginaler. Jag anser alltså fortfarande att skattetrycket bör sänkas rejält, så även bidragen.

I den verklighet jag är en sjuk, arbetslös, ensamstående trebarnsfar på landsbygden kommer jag fortfarande tycka att det fria skolvalet är en mycket bra reform. Att slopandet av apoteksmonopolet var en bra idé. Att marknadsekonomi och frihandel är det enda framgångsrika konceptet för att på allvar lyfta människor ur fattigdom. Att tillväxt i en ekonomi är viktigt för att komma till bukt med jämställdhetsproblem och för att rädda klimatet.

Så för att svara på frågan: ja, jag tycker så här. Egentligen.

• • •