Lex Dirawi

Mycket finns att säga om Gina Dirawis uttalanden genom åren som varit långt ifrån genomtänkta och begåvade, för att uttrycka sig diplomatiskt. Under årets Musikhjälpen var Dirawi dock återigen i farten med kommentarer som fått många att höja på ögonbrynen. Och samtidigt givit upphov till en mängd hyllningar. Dirawi menar på att ”våra politiker är ett gäng jävla idioter” för att ”de låter barnen drabbas” och att ”politiker inte tänker på de som drabbas mest”. Frågan som berörs är klimatförändringarna som drabbar människor genom naturkatastrofer världen över. Jag har all förståelse för att frågan väcker engagemang, känslor och har all respekt för den frustration som många känner över klimatförändringar och liknande samhällsproblem. Däremot ska direkt bisarra uttalanden likt hennes senaste kunna bemötas lika väl.

Egentligen förtjänar inte Gina Dirawis som person eller hennes uttalanden någon större uppmärksamhet, men det finns så många tankar som kommit till mig sedan jag fick höra hennes uttalande att jag tycker det är viktigt att beröra hennes åsikter och sätta in i dem en större kontext. För någonstans representerar hon tankar och uttalanden som återkommer i den politiska debatten och samhället i många situationer. Låt mig förklara.

 

  1. Återigen är vi där. Så fort ett samhällsproblem uppdagas så är det en politiker som ska ställas till svars för att problemet existerar. Istället för det eller den som orsakar problemet. Om det inte är politiken som är orsaken problemet såklart. Om det är Sveriges politiker som orsakar klimatförändringarna? Tillåt mig vara mycket skeptisk.

 

  1. ”Våra politiker”? Om hon vill lägga skulden för klimatförändringarna på Sveriges politiker blir debatten väldigt skev. Möjligtvis kan vi utkräva ansvar för hur vårt pensionssystem är utformat av en identifierbar skara politiker om man skulle ha invändningar mot det. Planeten jordens klimat? Na, not so much. Det enda ett sådant uttalande genererar är politikerförakt.

 

  1. Vilka politiker? Som om politiker vore en homogen skara med identiska intentioner, avsikter, ideologier och förslag. Det är lite som att kritisera mänskligheten för att det finns krig på jorden.

 

  1. Jag har många invändningar mot politiker som inte tillhör samma ideologiska skara som jag själv. Politiska motståndare som jag menar tänker fel, har fel, har dåliga argument och rentav i många lägen inte tänker alls. Däremot vill jag mena att de flesta som på något sätt engagerar sig politiskt, med vissa undantag, gör det med en god intention. Med en vilja att göra samhället bättre. Om att göra livet för människor bättre. Om att rädda miljön. Utrota fattigdom. Öka friheten. Försvara mänskliga rättigheter. Dock kan visionerna skilja sig åt och framför allt lösningarna. Men intentionerna är i regel goda. Även om jag ofta misstror de flesta av mina politiska motståndares lösningar på samhällsproblem, ser jag att det i grunden finns en vilja om att göra gott. Därför är det beklagligt när kritiken som framförs dels är osaklig i stil med att ”de bryr sig inte” och alla dras över en kam.

 

  1. Du tycker att politiken och politiker är problemet? Gott. Det har liberaler hävdat i 300 år. Vi tycker att det borde vara mindre politik, färre politiker och att de ska ha mindre makt. Några av oss som vill att mer makt ska ligga hos människor själva och hos det civila samhället, måste ge oss in i politiken för att reducera politikens roll i samhället och människors liv. Är det vad du menar Gina? I så fall är du välkommen att rösta på Alliansen 2018. För vi vill inte heller att barnen ska drabbas av för mycket politik.
• • •

Winter is coming

Skriver i senaste numret av Moderata Ungdomsförbundets tidning Blått om högskolepolitikens tomrum och hur viktigt det är att Moderata Studenter tar plats i det vakuum som finns inom högskolepolitiken. Att sätta högre utbildning högre upp på den politiska dagordningen är avgörande för att Sverige ska kunna stå stark i globaliseringen.

DSC_0949

 

• • •

Där himlen slutar och jorden tar vid

Jag har länge fascinerats av människors benägenhet att ständigt blicka mot landets politiker vid varje enskilt problem som står för dörren. Vårt land må vara politiserat och reglerat i alltför stor utsträckning, men det är långt ifrån alltid det är en ministers ansvar att lösa landets alla problem som uppstår. Dock finns det de som är övertygade om att världen kommer bestå av guld och gröna skogar om vi bara förbjuder allt som kan anses som problematiskt, kränkande eller oroväckande.

Nyvänsterns största anhängare är ytterst angelägna om att vartenda problematiskt beteende eller fenomen kan och ska förbjudas. Porrförbud, konsumtionsförbud, reklamförbud, köttförbud, betygsförbud, flygförbud och män med osunda värderingar ska skickas på omskolningsprogram. Listan kan göras än längre. Med sitt mål om att alla ska dansa efter deras pipa är de inte nöjda förrän alla lever efter förbuden och föreskrifterna enligt vänsterdoktrinens moralbibel. Extra intressant är det när nyvänstern, med en exceptionell förmåga att problematisera vart enda minsta mänskliga beteende, vill att politiken ska in i människors vardagsliv för att med moralkompassen och pekpinnar befria människor från osunda värderingar och förlegat leverne. Tillåt mig att vara skeptisk.

Du kan inte lagstifta om medmänsklighet. Du kan inte förbjuda förlegade normer och värderingar. Verkligheten är mer komplex än så. Medmänsklighet handlar om hur mycket vi bryr oss om andra. Om våra handlingar gentemot våra medmänniskor. Arbetet för ett mer jämställt samhälle börjar hos dig och mig. Hur vi beter oss mot varandra i vår vardag.

Även i den värld lagstiftningens makt var så stor att vi kunde tvinga fram godhet och önskvärda beteenden hos alla människor, är det problematiskt ur en annan synvinkel. Säger inte det här en del om vår tilltro till det civila samhället, människor i vår omgivning och oss själva? Förmår inte vi själva påverka samhället själva i en bättre riktning? Är det enbart politiker som kan åstadkomma förändring och framsteg?

Våga ifrågasätt politiken och statens allsmäktiga kraft. Våga tro på att människor kan göra gott om vi samarbetar, utan en politikers direktiv, en förordning eller en lag. Det må vara en uttjatad paroll men nog så viktig att understryka – var den förändring du vill se. Samhället är större än staten. Och du kan göra så mycket mer än du tror.

 

LucKram

• • •